Föräldrar får idag tips och råd från otroligt många källor i form av expertråd, allmänna tips och mer eller mindre forskningsgrundade argument och vägledningar om hur man ska ta hand om sina barns utveckling. Fokuset i det här inlägget ligger på en annan punkt, på att sortera i alla de råd och åsikter du hör om när ditt barn ska kunna olika saker och hur ni ska kunna göra 100 kullerbyttor om dagen eller skjuta mer med bil och båge för att öva förmågan att tala rent eller sluta använda blöja.
Vi har bett arbetsterapeuten Ann Helene om att städa upp bland de många varianterna av kunskap om hjärnans utveckling och berätta för oss:
- Hur man idag vet att hjärnan utvecklar sig hela livet.
- Att det aldrig är för sent att ta till sig nya kompetenser.
- Varför språk och motorik hänger ihop.
- Vad tigersprång och plastisk betyder.
Vem är Ann Helene?
Ann Helene Kristensen är vårt senaste tillskott i Lekakademins expertpanel, och vi är jätteglada över att hon kommit med i gänget.
“Jag är arbetsterapeut och har specialiserat mig på barn inom normalområdet. Jag jobbar dagligen med barn, föräldrar och omsorgsgivare för att skapa den allra bästa vardagen för alla involverade. Med fokus på barns sensomotoriska utveckling driver jag även webbplatsen sanselab.dk i Köpenhamn där jag hjälper till med att ge barn de bästa förutsättningarna för en bra utveckling.”
Hjärnan utvecklar sig hela livet
Din BVC-sjuksköterska har säkert berättat för dig att du bör göra korsrörelser tillsammans med ditt barn varje dag. Eller så har du kanske läst på Instagram att om ditt barn kryper ojämnt så är det en stor, röd flagga. Kanske en trevlig vän har berättat för dig att hennes barn faktiskt kan hela alfabetet i sömne.
Blir du handen på hjärtat ibland lite stressad över om ditt barn uppnår alla milstolpar och alla saker barnet ska lära sig och kunna?
Det förstår jag verkligen i så fall. Alla föräldrar vill så gärna göra jobbet optimalt, och många är osäkra på om de gör det bra nog.
När jag känner att stressen sprider sig bland deltagarna på mina kurser i sensomotorik då säger jag alltid:
"Ta det lugnt. Hjärnan mister aldrig sin utvecklingspotential. Den kommer alltid vara som modellera som formas av intryck. Precis som modellera reagerar hjärnan på påverkning utifrån, och ju fler påverkningar, desto bättre."
Hjärnan är plastisk.
Att hjärnan kan utveckla sig hela livet är nytt i förhållande till vad man trodde förr i tiden. Vi är väl många som hört att vi runt 25-årsåldern inte kan ändra hjärnmassan mer. Då är den färdigutvecklad. Detta är fel, och det vet vi idag. Det är aldrig för sent att ta till sig nya kompetenser.
Ny kunskap om hjärnan visar mer sammanhang
När Lekakademin började för 17 år sedan (i Danmark) var det verkligen banbrytande kunskap att man kunde stimulera barns förmåga att lära sig nya saker genom att använda kroppen. Det var en ögonöppnare att det kan bli lättare att koncentrera sig på vad som händer på skoltavlan när man har övat sig på att kasta och fånga en boll.
Även om detta idag upplevs som helt logiskt - att det förstås handlar om förmågan att bedöma avstånd och zooma in och ut på både bollen och tavlan - så uppfattades det då som äpplen och päron. Två helt olika saker som i undervisningssituationer absolut inte hade något att göra med varandra. Så är det inte längre.
Men hur är det nu det hänger ihop? Vad har man kommit fram till om hjärnans utveckling sedan 2005 då Lekakademin lanserade projektet om att sälja leksaker som gör barn klokare?
Korsrörelser tränar samspelet mellan höger och vänster hjärnhalva
När ditt lilla barn kryper ska högra handen och vänstra knäet koordinera sina rörelser för att kroppen inte ska välta. Ditt barn tränar då sin förmåga till att korskoordinera tvärs över sin mittlinje som går lodrätt genom kroppen. Dessa korsrörelser får de två hjärnhalvorna att samarbeta.
Hjärnan är indelad i två hemisfärer eller två hjärnhalvor. Samspelet mellan höger och vänster hjärnhalva ger oss förmågan att kunna föreställa oss en handling och sedan utföra den i praktiken.
Förbindelserna mellan de olika funktionerna i hjärnan är viktiga att utveckla eftersom minnet, förmågan att gå baklänges, spela trombon och lösa ekvationer hänger ihop på ett mycket mer komplicerat sätt än vi tidigare har antagit.
För att utföra en handling eller aktivitet ska vi först föreställa oss hur vi ska använda kroppen och planera ordningen av motoriska handlingar. Sedan ska vi utföra dem och reagera på saker som händer under utförandet.
Så korskoorinering ÄR viktigt att öva sig på för att få ett bra samspel i hjärnan. Därför blir just att krypa ofta framhävt som en viktig milstolpe för bebisar.
"Det är stora skillnader på när olika barn kan krypa eller rulla. Och det är helt okej.
Normalområdet är brett och de flesta barn lär sig korskoordinering när de är redo för det. Mitt bästa råd är att fortsätta leka och ta det lugnt."
Vad är tigersprång?
Tigersprång är språng från ett utvecklingssteg till ett annat som händer i små barns hjärnor. Först när kompetenserna på ett steg är på plats hoppar utvecklingen vidare till nästa steg, lite som slussarna i en dämning.
I början är intensiteten väldigt hög, och det är mycket som ska läras, men med tiden och i takt med att barnet får fler och fler kompetenser infinner sig lugnet. Det är väldigt smart konstruerat eftersom det betyder att barnet inte konstant övermannas av nya intryck i ett konstant flöde.
Tigersprången slutar, men hjärnan är fantastiskt plastisk och utvecklas genom hela livet. Hela livet kommer vi motta intryck från våra sinnen som matar hjärnan, skapar rutiner och öppnar nya möjligheter. Det finns med andra ord tid så det räcker.
Språk och motorik - Kan man öva sig på språk genom att spela boll?
Lite poppigt kan man säga att höger hjärnhalva hanterar förmågan att gripa saker och den vänstra hjärnhalvan hanterar förmågan att begripa saker. Detta är en mening som nog skulle gå hem i t.ex. ett Instagraminlägg. Det är en förenkling, men jag ska försöka förklara:
Under ditt barns första år är det den högra hjärnhalvan som är mest aktiv. Då utvecklar ditt barn sig för att kunna reagera och använda sin kropp och förstå de intryck som kommer från kroppen.
Senare börjar arbetet med att begripa världen med vänstra hjärnhalvan. Detta händer ofta genom den språkliga utvecklingen. Tillsammans med språket kommer vår förmåga att förstå världen, sätta känslor, förnimmelser och begrepp på den värld som vi upplever.
De två hjärnhalvorna jobbar konstant ihop med varandra när vi rör oss i världen och upplever, handlar, reagerar och bara är. All ingående information sker via sinnesintryck som bearbetas av hjärnan och omsätts till uttryck och reaktioner samtidigt som hjärnan precis som modellera förändrar sig utifrån vilka intryck den mottar och hur den reagerar på dem.
En sak är att höger och vänster hjärnhalva är lika viktiga och att det därför är bra att både öva sig på att prata och spela boll. Att sambandet är så direkt som vi nu vet att det är kallas kausalitet. När man övar något som generellt förknippas med en av hjärnhalvorna så stärks alltså både den högra och den vänstra halvan av det.
Men det finns även andra samband än de kausala. När ditt barn börjar få ordning på kroppens rörelser så skapas det plats för språkinlärningen. Det kan därför se ut som att man blir bättre på att prata genom att t.ex. klättra i träd. Men denna sortens samband kallas för korrelation.
Det bästa du kan göra för ditt barn är att blanda aktiviteterna så gott det går. Sjung, läs, hoppa, bygg kojor, rita och bli smutsiga ihop. Lek ensamlekar, lek i grupper, lek ute och inne, prova er fram. På Lekakademin hittar du leksaker för alla aktiviteter.
Hjärnan älskar rutiner
Hjärnan älskar vanor och rutiner. Det får hjärnan att bilda "motorvägar". Med metaforen motorväg menar jag att hjärnan har hittat ett praktiskt sätt att lösa en utmaning på eller har en rutin för en viss rörelse så att denna framöver kan ske utan hinder. Den sortens vanor och rutiner söker hjärnan efter konstant eftersom det släpper loss hjärnkapacitet till att lösa nya utmaningar och bearbeta nya sinnesintryck.
Redan som liten bebis bildas de första erfarenheterna utifrån de informationer bebisen mottar från omgivningarna. Runt 3-4-månadersåldern utvecklas vår förmåga att utföra viljestyrda rörelser och handlingar när ditt barn t.ex. aktivt sträcker sig efter ett föremål eller medvetet för in sin hand i munnen. Det är de första späda viljestyrda handlingarna. För varje gång handen förs in i munnen utförs rörelsen med större säkerhet. Motorvägen är etablerad.
Den sensomotoriska utvecklingen av kropp och hjärna
Tidigare gjorde man skillnad på sinnenas utveckling och den motoriska utvecklingen. Man betraktade det som två olika system. Man pratade om att man kunde träna det ena och därmed påverka det andra.
Idag pratar vi om sensomotorisk utveckling som en helhet. Det gör vi eftersom alla motoriska rörelser utförs som respons på sensorisk information. Sinnena stärker motoriken och motoriken ger sinnesintryck.
Alla sinnesintryck är delaktiga i att utveckla ditt barns hjärna. Intrycken skickas som en impuls mot hjärnan för att bearbetas. Men impulserna är även en slags föda för hjärnan. Denna impuls levererar nämligen fettmolekyler som matar hjärnan och håller den frisk och stark.
Den plastiska hjärnan förändras hela livet. Det betyder att vi kan lära oss nya färdigheter hela livet - färdigheter som kan bilda nya motorvägar i hjärnan som sinnesintryck och reaktioner kan "åka" på och därmed utveckla oss. Det betyder också att vi inte har någon ursäkt för att inte hålla vår sinnesapparat i form. Som vuxna är det fortfarande viktigt att vi utmanar våra primära sinnen så att vi bibehåller det solida fundamentet.
Stressar du fortfarande lite över milstolpar och tigersprång? Då är mitt råd att prova er fram, att inte vara superfokuserade på mål, utan att se vad ditt barn trivs med.
Fortsätt leka - ni ska nog att hinna med allt ni ska.
Tack för att du läste det här inlägget!
