Hjälp! Mitt barn tuggar på allt!

När jag var barn hade min bror en trasa att tugga på. Den hade en gång varit hans babytäcke. Ända fram till skolåldern tog han fram sin snuttefilt när han kom hem och satt bara och gnagde och sög på den. I början var det bara hörnen på täcket.

Sedan tuggades de sönder, och dunen började sprida sig överallt. Min mamma försökte först att stänga hörnen med gummiband, men min bror tuggade snabbt sönder även dem, och så var det dun överallt igen efter ett tag. Min mamma tömde då täcket på dun, och då kunde min bror fortsätta tugga och suga.

Den var ofta mycket blöt.

Till slut återstod enbart remsor av mycket nött tyg, sammanhållna av en massa knutar och gummiband.

Då var det ingen som pratade om oral-motoriska strategier eller sensoriska tugghjälpmedel. Vissa barn bara tuggade på tröjärmar, pennor och kuddhörn.

Idag är jag säker på att min bror försökte lugna sig själv genom sitt tuggande och sugande. Jag minns ganska tydligt hur han kunde sitta med en salig blick i ögonen och bara tugga på sin snuttefilt. Länge.

På Lekakademin har vi skickliga leverantörer av leksaker som fokuserar särskilt på att hjälpa barn som tuggar, biter och suger. Vi har dessutom en lika skicklig ergoterapeut, Ann Helene från Sanselab.dk, som i sin klinik hjälper många barn med den vanan eller strategin.

Därför vill vi ge en bra guide för dig som har ett barn som tuggar, suger och biter på allt möjligt. Det kan vara frustrerande att se sitt barn försöka stoppa hela tröjan i munnen och bara suga, och man kan bli orolig när man ser penna efter penna bli tuggad till spillror av sitt älskade barn.

Det är ingen farlig vana, och det finns många goda skäl att tugga på annat än bara på sina smörgåsar.

I den här guiden får du råd om:

Hur hänger behov och sinnen ihop?

Varför tuggar, suger och biter vissa barn på allt?

Vad händer i ditt barns kropp när ditt barn tuggar?

Hur väljer jag rätt sensoriskt tuggredskap för mitt barn?

Z-vibe - lite mer än ett tuggredskap

Kommer mitt barn att fortsätta tugga?

Vad bör jag vara extra uppmärksam på?

Människors handlingar syftar till att tillfredsställa ett behov vi har. Det kan vara medvetet eller omedvetet. Våra behov är nära kopplade till hur vi upplever vår inre och yttre värld genom våra sinnen, och hur vårt nervsystem skickar meddelanden till hjärnan om dessa upplevelser.

Vi kliar oss när vi känner klåda - det behöver inte bero på ett insektsstick, det kan också orsakas av trånga kläder eller av en känsla som är ur balans och skickar felaktiga signaler till hjärnan om att det kliar.

Vi äter när vi känner hunger - men det kan också bero på andra behov, behov som vi under vår uppväxt har bildat en uppfattning om bäst tillfredsställs av att tugga, svälja och äta.

Vi sover när vi är trötta - men trötthet kan ha många andra orsaker än den fysiska utmattningen som är biologiskt kopplad till trötthet.

När vissa människor gör något mycket, intensivt eller ofta, kan det ibland vara kopplat till någon form av obalans som våra sinnen, nervsystem och hjärna försöker återställa för att vi ska må bra igen.

Sett genom den linsen handlar ditt barns tuggande om att tillgodose ett behov. Inte av mat, utan något annat.

När barn har en stark önskan att tugga är det ibland bara en vana som relativt lätt kan ändras genom att ni pratar om det. När ditt barn blir medveten om sin vana kan det vara tillräckligt för att stoppa tuggandet. Det kan också vara så enkelt som att ge ditt barn en stor morot att tugga på varje dag för att skydda kuddar och ärmar. En extra morot skadar inte.

Men för andra barn är det inte lika enkelt att sluta. Då behövs förståelse för tuggandet eller sugandet, och det kan vara en mycket bra idé att ge ditt barn några säkra saker att stoppa i munnen som inte är farliga och ger de sensoriska intryck som ditt barn faktiskt söker.

Om ditt barn tillhör den sistnämnda gruppen är denna guide för dig. Ditt barn är nämligen engagerat i något som kallas oralmotoriska regleringsstrategier. Det är inte farligt, det är ingen diagnos, och det är inte ens ovanligt. Nästan alla barn växer ifrån det, och det är vanligtvis bara under vissa perioder. Men under dessa perioder kan det ta mycket plats, så därför vill vi hjälpa dig att förstå orsakerna och ge dig råd om vad du kan göra.

Enligt Ann Helene använder en del barn munnen för att lugna sig. Med tjusiga ord kallas det nedreglerande av arousal. Egentligen är det ganska vettigt att vi försöker lugna oss genom att stoppa något i munnen och tugga, bita och suga.

Alla våra känslor triggas av hormoner. Våra sinnen tar emot en signal via receptorer, och nerverna skickar signalen till hjärnan, precis som elektricitet flödar i ledningar. Sedan frigörs hormoner, hjärnan sätter ihop signalerna och hormonerna med tidigare erfarenheter, och sedan gör hjärnan en slutsats om vad signalerna får oss att känna. Både utifrån den hormonella påverkan och vår tidigare erfarenhet. Slutligen berättar den vad nästa åtgärd ska vara. Om känslan av tuggandet kändes skönt och lugnande så kan det vara så att hjärnan säger åt oss att upprepa tuggandet. Om och om igen. Den här förklaringen är förenklad, eftersom samspelet mellan kropp, känslor och hjärna är mycket komplicerat, men det ger en grundläggande bild.

Att bearbeta något i munnen innebär oftast näring för kroppen. Något härligt. Att suga är en av de enda sakerna en bebis kan göra. Vi lär oss som nyfödda att suga och mumsa betyder något trevligt och tryggt, god mat och en varm förälder som kramar och älskar oss.

Att äta frigör också härliga hormoner som får oss att känna oss trygga och bekväma. På det sättet är känslor kemi. Men inte bara.

Genom hela vårt liv är tuggandet och sugandet förknippat med att vara mätt och därmed frisättning av hormoner som gör att vi känner oss välanpassade och trygga. Det är en vana som etableras tidigt i våra liv och som upprepas många gånger om dagen varje dag.
Så det faktum att vi ibland letar efter något att tugga på, även om vi inte är hungriga, är helt logiskt när man tänker på att vi är vana vid att ha något i munnen och att använda tungan och tänderna ger en skön känsla.

Vi kan lura våra sinnen på det sättet och trigga frisättningen av härliga hormoner som oxytocin och serotonin genom att stoppa något i munnen, även om det inte handlar om att ta näring till oss.

Det betyder att när ditt barn behöver lugnas, känner sig obekväm eller överaktiv, kanske på grund av hormonet adrenalin, då innebär att stoppa något i munnen frisättning av serotonin och oxytocin, vilket motverkar besvären och rastlösheten och som ger ro till kroppen. Ahhh.....

Vi tuggar mindre än tidigare

En ytterligare faktor som också bidrar till förklaringen till varför vissa barn tuggar på allt är att vår kost helt enkelt är mindre grov än den var tidigare.
Våra tänder och mun är gjorda för att kunna krossa, mosa och lösa upp grova grönsaker, stora köttbitar, bark och rötter. Vi har verkligen många receptorer, nervändar, i våra tandrötter av det slag som kallas proprioceptiva receptorer. Det vill säga de som har med vårt muskel-ledsinne att göra. Du kan läsa mer om det sinnet i inlägget här.
Receptorerna stimuleras när vi tuggar, och då frigörs lugnande hormoner.

När vi, som vi gör idag, äter mindre grov mat och mer processad mat som är kokt, mosad och pulveriserad, stimuleras de nervändarna mindre. Det gör att lugnet och njutningen som stimuleringen skapar är mindre idag än tidigare. Att äta processad mat utlöser alltså inte en lika stor känsla av komfort och trygghet som att äta grov mat. Ännu en anledning att äta en extra morot och se till att det finns grovfoder hemma. Kanske även för andras skull?

Om du inte kan övertala ditt barn till att låta bli att tugga på soffkuddarna, och om det inte räcker med en morot, så är sensoriska tugghjälpmedel en bra väg att gå.

Vi har ingått ett samarbete med en amerikansk expert på området, som skapat stora framgångar med tugghalsband, tuggbitar, tuggsmycken, z-vibes och många andra typer av gummigrejer som tål ditt barns ihållande tuggande och erbjuder ett diskret och långvarigt sätt att tugga på.

Du hittar hela utbudet här i webbutiken. Vi har valt beteckningen "Sensoriska tugghjälpmedel" för att det just handlar om att ge ditt barn en speciell känsla genom att tugga på ett säkert och ofarligt sätt. Att tugga på pennor, blusar och kuddar låter kanske mest jobbigt för dig, men det slutar med att en del barn tuggar på pennorna så mycket att de får splitter i munnen och andra tuggar sönder möblerna. Det är därför en bra idé att ge ditt barn något att tugga på som är särskilt lämpat för att stimulera receptorerna i munnen och som tål ihållande tuggning.

De är alla gjorda av syntetiskt gummi, som är godkänt för terapeutisk användning och inte släpper ut något i ditt barns kropp.

Om ditt barn mestadels tuggar med kindtänderna, välj ett tuggverktyg som lätt når längre in i munnen. Om ditt barn tuggar med framtänderna kan du välja ett tuggverktyg som inte når så långt in.

De finns i 3 hårdheter. All hårdhet kan tuggas igenom efter en tid, eftersom käkmusklerna är de starkaste i hela vår kropp. Vissa barn går verkligen all-in när de tuggar. Det är därför viktigt att du ofta kontrollerar ditt barns tugghjälpmedel så att ditt barn inte får små bitar i munnen. Alla tuggredskap kan tuggas i sönder med tiden.

1: Mjuk och flexibel. Passar bäst för barn som suger mer än faktiskt tuggar. Efter en tid kan ditt barn göra märken i verktyget och då kan det vara dags att titta på det och eventuellt byta ut det.

2: Medelhårdhet. Passar barn som tuggar mycket och som gillar något både hårt och smidigt.

3: Extra hårt. Nästan omöjlig att böja och inte flexibel. Denna hårdhet är för barn som gillar att tugga på något väldigt hårt och som därför snabbt biter i sönder de flexibla sorterna.

Du bör välja hårdhet efter vad ditt barn gillar bäst. De väldigt hårda kan tyckas vara det mest långvariga valet, men eftersom det handlar om att ge ditt barn något att tugga på som känns bra, bör du välja den hårdhet som ditt barn gillar bäst. Börja med medium och byt sedan ut om ditt barn gillar något mjukare eller hårdare. 

Z-vibe är en stav eller pinne med ett huvud upptill. Huvudet kan bytas ut mot flera olika typer av yta, och det kan vibrera.
Den används genom att du eller ditt barn rör vid läppar, tandköttet, tungan, gommen eller tänderna med den, så att de proprioceptiva receptorerna stimuleras och ditt barn lugnar ner sig.

Men z-vibe kan också användas i terapi av barn med problem med att äta, svälja och andra orala eller sensoriska problem.

Det används också i terapi av barn med utvecklingsstörningar och psykiatriska diagnoser.

Vi rekommenderar att du tar hjälp av en arbetsterapeut för att använda Z-vibe, då det kräver kunskap och erfarenhet av dess funktion att använda den.

Här kan du se en bra instruktionsvideo på engelska från tillverkaren av Z-vibe. Det finns också en utskrift av videon på länken.

Du hittar z-vibe hos oss på Lekakademin.

De allra flesta barn slutar tugga på allt möjligt. De växer från obalansen i kroppen som var orsaken till tuggandet eller sugandet. Kroppen lär sig att reglera de stora hormonfluktuationerna eller de stora känslorna som gör att ditt barn känner behov av trygghet.
En del fortsätter i någon utsträckning, och till exempel biter många vuxna fortfarande på naglarna, vilket också kan vara ett uttryck för en form av självlugnande genom att tugga. Vi har alla strategier för att finna lugn och ro.

För några barn handlar tuggandet om något mer. Kanske en stressreaktion på något allvarligare i deras liv. Kanske är tuggandet en del av en psykiatrisk diagnos. Men det finns många barn som tuggar utan att ha ett annat fysiskt eller psykiskt problem.

Om du är tveksam, kontakta ditt barns förskola/skola, en barnsjuksköterska eller läkare. De kan hjälpa dig att få ytterligare hjälp av en terapeut eller motsvarande.

• När ditt barn tuggar mycket kan det som nämnts kopplas till ett ökat behov av att lugna ett oroligt nervsystem.
  Det kan vara ett tillfälligt tillstånd hos ditt barn som försvinner när ditt barn växer upp.
  Vi rekommenderar alltid att du håller ett öga på hur ditt barn trivs och agerar om ditt barn plötsligt ändrar sitt beteende – även om tuggandet plötsligt ökar eller tar så mycket plats att det påverkar ditt barns vardag. Sök hjälp om så är fallet.
• Vissa barn tuggar så våldsamt att det kan uppstå spänningar i nacke och käke. Om ditt barn klagar över spänningar eller smärta, kontakta en läkare. Då finns det behov av att få en medicinsk bedömning av ditt barns tuggbehov.
• Vissa barns tuggande gör att käk- och munmusklerna blir så trötta att de inte riktigt orkar äta. Det är sällsynt. Om du upptäcker att ditt barn har en minskad lust att äta, testa att anpassa ditt barns användning av tugghjälpmedel.
• Håll alltid ett öga på ditt barns tugghjälpmedel och kolla efter sprickor och hål. De är solida, men det är även ditt barns tuggmuskler. Byt ut dem när de visar tecken på slitage och var noga med att tvätta dem noggrant dagligen.

Jag hoppas att du nu är redo att köpa tugghjälpmedel till ditt barn. Om du fortfarande är tveksam, tveka inte att söka råd hos oss eller till exempel hos Ann Helene på www.sanselab.dk.