Vad har ditt skolbarn behov av efter skola och fritids?

Skolbarn på eftermiddagen
18 april 2024

Hur ser era eftermiddagar ut just nu?

När ni kommer hem efter en lång dag ifrån varandra har varje familj sitt eget sätt att starta nästa kapitel på dagen. Kanske är klockan 16, kanske lite mer eller mindre.

Ni har inte setts på många timmar och ditt barn behöver din närvaro.

Samtidigt präglas ni av en lång skol- och arbetsdag och har använt era resurser i många timmar redan.

I synnerhet om ditt barn nyligen har börjat i förskolan, förskoleklass eller har bytt skola kan du förvänta dig ett utmattat barn som inte orkar mycket mer. Man gör klokt i att visa hänsyn till nya skolbarn, och det vill alla föräldrar förstås.

Men hur gör man?

Vad är bra saker att göra när ditt barn kommer hem från skola och fritidshem?

Vad behöver ditt barn mest av allt, och finns det något du kan göra annorlunda för att göra det (ännu) trevligare hemma hos er under timmarna mellan hemkomst och middag?

Vi har frågat vår duktiga arbetsterapeut Ann Helene Kristensen, som driver www.baby-steps.dk, om råd i relation till 5 typiska sätt vi föräldrar försöker möta våra skolbarns behov efter en lång dag i skola och fritidshem.

Få arbetsterapeutens råd om att göra eftermiddagen mer harmonisk

Föräldrar gör allt de kan för att omfamna alla känslor som kan flöda ur ett överväldigt barn när skoldagen är något barnet t.ex. fortfarande håller på att vänja sig vid eller barnet tröttats ut på något annat sätt. Ett lugnt och leende barn som berättar om dagens aktiviteter och kompisarna i skolan är kanske idealet – men det är ganska långt ifrån verkligheten varje dag i många familjer. Kanske är det orealistiskt mål att förvänta sig denna idyll? Hur balanserar man sina förväntningar och barnets faktiska behov?

Kanske finns det något du kan göra annorlunda för att justera ditt barns nervsystem efter skoltid och fritidshem.

Gratis tips: Gå hem från skolan/fritids till fots

Ann Helenes första tips är väldigt enkelt: Gå hem från skolan eller fritids. Om ni brukar köra bil så är ett förslag att bilen parkeras en bit bort så att det ändå blir en promenad innan ni sätter er i bilen. Det är även bra för dig efter en lång arbetsdag. Detta handlar inte om motion eller förbränning av energi. Det handlar om hjärtrytm.

När ni går hittar ni en rytm utan att tänka över det. Ni använder muskel-ledsinnet (som inte kan överstimuleras) och rytmen bidrar till att lugna hela kroppen och nervsystemet.

Att gå kräver noll anpassning eller problemlösning. Kroppen och hjärnan ställer om till autopilot medan tankarna får flyga fritt.

En promenad behöver inte ens vara i idylliska områden med fågelkvitter och doft av skog. Faktum är att en promenad i den miljö ni vistas i allra mest är bättre efter en lång dag med många sinnesintryck. Det är hjärnan ju van vid, och hjärnan älskar rutiner.

 

Och nu kommer de 5 typiska sätten att möta skolbarnets behov när ni kommer hem.

Vilken eftermiddagsstrategi och logik låter mest som er?

1: Mitt barn är helt slut, så det är okej att titta teve eller surfplattan fram till middagen. Bara slappna av och få lite lugn.

Behov for ro efter skole med en skærmBehov for ro efter skole med en skærm

Ann Helenes råd:

När vi tittar på tv, sitter med en skärm eller spelar på en platta använder vi knappt det sensomotoriska systemet, som är de sinnen som berättar för hjärnan hur kroppen mår och var den är. Dessa är labyrintsinnet, muskel-ledsinnet och det taktila sinnet. Du kan läsa mer om dem här.

Däremot matas hjärnan full av med snabba "lätta" intryck - alltså de som kommer via syn- och hörselsinnet. Vi kallar dem (tillsammans med luktsinnet) de yttre sinnena.

Sensoriska intryck är som mat för vår hjärna, och en skärm ger blixtsnabba "kalorier" till hjärnan. Varje gång ett intryck skickas stimuleras hjärnan. Miljontals intryck skickas hela tiden och hjärnan mättas av de intryck den får. Det skapar ett lugn i den meningen att ditt barn sitter still och ser helt lugn ut. Frånvaron av fysisk rörelse ger oss intryck av lugn och harmoni. Men i verkligheten bombarderas ditt barns hjärna med intryck från de yttre sinnena när skärmen är igång, medan de motoriska sinnena svälter. Ditt barn är inte så balanserat som det kan verka.

Det är därför ditt barn ofta kommer att verka överstimulerad och kanske irriterad när skärmen måste stängas av.

  • Sinnesintryck från de yttre sinnena – syn-, hörsel- och luktsinnet – är snabbmat för hjärnan. Hjärnan älskar dem! Det är som godis och chips för hjärnan, och de mättar i ett nafs. Men de skapar även lätt illamående och de skapar inte det stabila lugn som motoriska sinnesintryck gör.
  • Intrycken som det sensomotoriska systemet skickar är däremot som grönsaker och fullkorn för hjärnan. De mättar bra och länge! Det är dessa sinnen som skapar lugn och ger plats för koncentration och fördjupning.
  • Efter en lång dag med många nya intryck från både yttre och motoriska sinnen behöver ditt barn hitta lugnet genom att balansera yttre och inre intryck.

Testa 10 minuter med långsamma, gärna utmanande rörelseaktiviteter ihop

10 minuters utmanande rörelser kan vara den sensomotoriska motvikten som hjälper ditt barn att landa hemma och hitta balansen. Det har du säkert även nytta av själv, så kom ner på ditt barns nivå och njut av att använda din kropp ett tag. Låt tvätten och telefonen vänta.

Gör det till en vana att ta på dig mjukisbyxorna och använda kroppen för att landa efter en lång dag. 10 minuter räcker som sagt.

2: Mitt barn vill gå på fritidsaktiviteter och är därför borta flera eftermiddagar i veckan.

gå til fritidsaktiviteter efter skolegå til fritidsaktiviteter efter skole

Ann Helenes råd:

Det är härligt att vara med i en gemenskap och bli bra på basket, att spela ett instrument eller vara scout. Ofta går även andra i klassen på fritidsaktiviteter, så det kan kännas som en utanförskapsfaktor om ditt barn inte går på något.

Många föräldrar anmäler därför gärna sitt barn till en fritidssysselsättning. Det ger ju rörelse, och jag skrev ju precis att det är bra att få igång kroppen även om ens barn verkar utmattat efter skolan och fritids.

Det är bara viktigt att vara medveten om att en ung hjärna, som kanske precis har börjat skolan eller ska börja igen efter lovet, kan ha svårt att ta emot fler intryck och klara av alla sociala relationer. En fritidssysselsättning betyder fler sociala relationer, regler och förväntningar som man ska följa och kunna avläsa och rymma.

Det bästa är att vänta en eller ett par månader in i terminen innan nya fritidsaktiviteter inleds. Det är förstås en utmaning eftersom fritidsaktiviteterna ofta börjar direkt efter loven, även om det egentligen skulle passa både barn och vuxna bättre att vänta till exempelvis höstlovet innan eftermiddagarna fylls med fler krav, regler och aktiviteter.

Man kan även försöka hitta aktiviteter med mindre grupper och bekanta ansikten - helst med klasskamrater. Välj gärna aktiviteter som sker utomhus där det är mindre buller och bättre luft. 

"Varje gång vi ska hantera andra människors känslor eller attityder och avgöra vad vi själva tycker och känner måste hjärnan jobba. Att ge tid för trygga relationer utan en massa ord kan ge hjärnan utrymme att bearbeta dagens upplevelser."

3: Vi har behov av att göra något roligt och meningsfullt tillsammans. Vi går ut och spelar fotboll tillsammans, gör upp en eld, går till skateparken eller gör något kreativt tillsammans i någon timme.

Far og søn tager en kildeturFar og søn tager en kildetur

Ann Helenes råd: 

Bollspel och andra utomhusaktiviteter med familjen kan vara något helt annat än att gå på fritidsaktiviteter. I synnerhet om det inte finns samma förväntningar på att följa reglerna. Det är bra att leka fysiska lekar inom trygga relationer där alla känslor är okej. Då får man alla fördelarna med att använda sin sensomotorik, men utan de krav som en sport kan ställa, och du är själv närvarande och kan hjälpa ditt barn att bedöma när det räcker för idag.

Har du hittat något som fungerar så håll dig till det – men var öppen för det om ditt barn visar tecken på att behöva något annat.

Ni kan hitta på lekar som växlar mellan snabba riktningsbyten och långsamma kryp-lekar, då ni till exempel ska putta bollar med näsan eller bära ved medan ni går som en krabba. Hinderbanor hemma är också en bra idé. Kombinationen stärker ditt barns förmåga att växla mellan det vi kallar high arousal och low arousal.

  • High arousal tillhör vårt sympatiska nervsystem, vilket utgör vår vakenhet. Det använder vi när vi ska prestera, blir nervösa, behöver fly från en sabeltandad tiger (eller en arg granne) och när vi hoppar på en studsmatta. Kroppens autopilot bedömer automatiskt och utan vår medvetenhet varje oväntad situation och säger åt oss att gömma oss, fly eller anta utmaningen. När det kittlar i magen, det kommer svett på pannan eller vi ryser så hör det ihop med det sympatiska nervsystemet.
  • Det parasympatiska nervsystemet är motsatsen. Det har att göra med low arousal. Det får oss att släppa taget och skapar lugn, och det är då vi kan gå in i saker på djupet.

Du kan läsa mer om de två typerna av arousal och ditt barns sensoriska profil i vårt inlägg om effekten av fidget-leksaker här.

När jag föreslår att byta mellan aktiviteter med high och low arousal beror det på att de hjälper våra barns nervsystem att utvecklas, så att våra barn tränas i att ställa om mellan dem. Då blir det både lättare att prestera i en lek på skolgården (eller fly från en sabeltandad tiger, om det skulle finnas en sådan inne hos 2 A), och att växla ner igen inne i klassrummet efter rasten och barnen ska träna på att rita trianglar, där försvarsmekanismer och snabb andning inte är särskilt relevant.

Om ni älskar att vara kreativa på eftermiddagen så kan det också vara en trevlig aktivitet både för sig själv och tillsammans. Om det blir för tyst för att rita, testa att använda modellsand eller modellera då känselsinnet är mer involverat i projektet.

4: Lekträffar är ändå det bästa - att verkligen fördjupa sig i att leka med en kompis. De spelar ofta Playstation tillsammans eller tittar på TikTok och dansar.

Børn der spiller konsolspilBørn der spiller konsolspil

Ann Helenes råd:

Om ditt barn klarar av fler relationer efter skolan kan det vara bra att ha en lekträff med en kompis. Men uppmuntra gärna barnen att leken ska innebära rörelse - av samma anledning som jag beskrev i strategi nr 1 om skärmtid efter skoltid och fritids.

Många barn är så fulla av intrycken i samspelet och de sociala relationerna de redan haft i slutet av dagen att de inte orkar med fler. Att leka fritt ger massor av förhandlingar, och den ena part spelar dessutom på bortaplan.

Kanske känner du först av ditt barns överansträngning när lekträffen är över. Ditt barn kan då falla ihop som ett korthus. Vi människor försöker ju göra ett gott intryck, och därför är vi på när vi är tillsammans med andra. Våra barn behöver släppa fasaden och vara sig själv, precis som alla andra.

Poängen är att barnen har tillbringat en hel dag med att hålla koll på sig själva för att inte falla utanför ramarna. Nu behöver de koppla av i en trygg samvaro med trygga relationer. Så ha ditt barns behov i åtanke när ni pratar om att göra lekträffar.

5: Mitt barn måste vara på sitt rum minst en halvtimme, helt i fred, för att hitta lugnet efter alla intryck från dagen.

Dreng leger alene efter skoletidDreng leger alene efter skoletid

Ann Helenes råd:

Om ditt barn själv söker lugnet i rummet för att pyssla, rita och måla eller leka med magnetiska byggsatser, så är det förstås ett bra sätt att reglera intryck. Men får inte kännas som en form av straff, regel eller tvång att vara isolerad från resten av familjen, även om man som förälder är säker på att ens barn behöver lugn. Var säker på att det upplevs som fredligt att sitta för sig själv.

Många barn vill gärna spendera tid tillsammans med ett vuxet nervsystem (det vill säga dig) som är en förebild och kan hjälpa dem att reglera sitt eget, mindre mogna nervsystem. Människor är flockdjur, och vi använder andra människors nervsystem att reglera efter. En bra idé kan vara att skapa mindre rum i till exempel vardagsrummet eller allrummet. Jag älskar rum i rummet, små hörnor och kojor där vi har gränser men ändå är tillsammans.

Ljudböcker är ett jättebra verktyg eftersom de ger fördjupning, visserligen via med yttre sinnesintryck (hörselsinnet), men i ett långsammare tempo och lägre intensitet än vad exempelvis teven gör. Att läsa serier och böcker kan göra detsamma. Men det är inte säkert att ditt barn kan falla till ro och fördjupa sig då, inte om ditt barn är helt full av intryck. Då blir det för mycket att behöva ta itu med en berättelse. Detta varierar från barn till barn.

Det låter konstigt att inte kunna hitta lugnet när man faktiskt är utmattad, men vi människor har under de senaste tusen åren kommit långt bort från det sätt att leva som vi fortfarande är biologiskt och neurologiskt utformade för. Balansen är ibland svår att hitta, och det krävs tid och tålamod från både ditt barn och dig.

Det bästa du kan göra om ditt barn verkar trött, men inte kan hitta lugnet, är som sagt att hitta en kombination av krävande rörelser och ett lugnt tempo i en trygg miljö, där det inte ställs krav på ditt barns anpassningsförmåga och förhandlingstalanger hela tiden.