Varför har mitt barn svårigheter med att prata?

På släktträffar ler de flesta när ditt barn berättar om sin favoriträtt "pasgetti", en snäll "bubbe" eller beskriver en väldigt "tor" tårta.

På förskolan, fritids eller i skolan är det lite annorlunda, och kanske du känner att ditt barn inte riktigt är på samma språknivå som de flesta av sina vänner. Du har kanske sett att det frustrerar ditt barn när det är svårt att uttrycka sig, eftersom orden inte riktigt kopplar till tankarna, och kanske leder frustrationen till att ditt barn slår och sparkar. Eller helt drar sig undan från de andras lek. Kanske har ni redan funderat på att en logoped ska ta en titt på ditt barns språk?

Din oro väcker massor av frågor, och nätet är som vanligt en virvelvind av motstridiga råd.
Om du har fallit ner i detta kaos av olika råd du kan hitta på nätet så kastar vi lektanter nu en livlina till dig.

Fortsätt läsa om faktabaserad kunskap och bra, konkreta tips låter som något för dig.

Vi har fått tag i en fackligt välgrundad expert inom barns språkutveckling för att ge dig och oss själva råd om det centrala för talproblem och att stimulera barns språk. En del av det är även ny kunskap för oss. Vi trodde att vi hade bra koll på området, men det har kommit ny kunskap.

Därför presenterar idag både en ny medlem i vår expertpanel, den norska logopeden Irene van Slooten, och ett nytt inlägg för dig som vill ha koll på fakta om talstörningar, språklig stimulering, munmotorik, utmaningar med att tala tydligt och stamning.I inlägget hittar du även många förslag på lekar och leksaker som kan hjälpa dig att få ditt barns språk och uttal att strömma bättre.

Du kan se fram emot: 

• Tydlig information om två vanliga typer av talstörningar
• När hjälper munmotorisk träning, och när behövs andra typer av träning?
• När bör man avvakta och när bör man söka professionell rådgivning hos en logoped?
• Vad är en logoped?
• Vad är fonologisk medvetenhet, och varför är det bra att känna till?
• Förslag på lekar och aktiviteter som stödjer ditt barns munmotorik och fonetiska medvetenhet
• Förslag på lekar och aktiviteter som stödjer ditt barns fonologiska medvetenhet

Att jollra, blåsa, sticka ut tungan, öva sig på att vissla, prata om allt möjligt och i allmänhet öva alla muskler i munhålan som behövs för att tala tydligt är den raka vägen framåt. 
Men den raka vägen är inte alltid lika lätt att se.
Det är aldrig fel att använda musklerna - varken de i munnen, tungan och svalget eller alla de hundratals andra muskler vi har i kroppen.

Men att träna kontrollen och styrkan i musklerna i munhålan är inte det enda som krävs för att ditt barn lär sig tala och att göra sig förstådd.

Det trodde man förr. Det trodde vi också. Men nu har vi blivit klokare.

Det finns helt specifika talstörningar med diagnoser som har specifika tränings- och terapiformer. Här ingår till exempel afasi, som i typfallet drabbar människor efter en hjärnskada.

I det här inlägget behandlar vi två primära former, nämligen fonetiska och fonologiska svårigheter. Bara den ena svårigheten kan åtgärdas genom att träna muskelstyrka och muskelkontroll i munhålan.

Med denna inledning lämnar vi scenen till Irene, vår talterapeutiska expert.

Det är vanligt att anta att träning av munmotoriken är lösningen för barn med uttals-svårigheter. Men detta är inte lösningen för alla barn.

Uttalsproblem hos barn kan delas in i två huvudkategorier: 

• fonetiska problem och 
• fonologiska problem.

Fonetiska språkstörningar:

Fonetiska problem är problem relaterade till kroppens motorik.

Fonetik är läran om språkljud och beskriver anatomi och fysiologi, uttal av språkljuden (artikulation), och så vidare.

Detta kan till exempel gälla barn med cerebral pares, Downs syndrom, neurofibromatos och andra typer av sjukdomar eller diagnoser, som medför förändringar i muskeltonus. Muskeltonus innebär musklernas förmåga att vara redo för användning, dvs. om de är spända eller avslappnade.

Förändringar i muskeltonus gör det svårt att utföra eller koordinera de rörelser som krävs för att reglera andningen, forma läpparna, styra tungan och göra små efterföljande rörelser, som blir till ljud, som slutligen blir till ord.

Fonologiska språkstörningar

Fonologiska problem är kopplade till språksystemet i hjärnan.

Fonologi handlar om hur ljud ska sammankopplas för att bilda språk. Ett barn med fonologiska svårigheter kan till exempel utesluta vissa ljud, ersätta ett ljud med ett annat eller förenkla komplexa ljudkombinationer.

I vilken ålder har barn vanligen lärt sig att prata rent?

De flesta barn genomgår alla de vanligaste fonologiska processerna innan de lär sig att uttala ord korrekt. 

Vanligtvis är alla språkljud på plats vid 4 års ålder. Om så inte är fallet kan man tala om fonologiska språkstörningar.

Att träna musklerna i munhålan ingår i språkterapi vid fonetiska uttalssvårigheter.

Även om det ofta är roligt och trevligt för ditt barn att göra munmotoriska lekar, så hjälper det inte direkt mot de fonologiska svårigheterna, eftersom dessa inte handlar om muskler, utan om förståelse, kognition och kopplingar mellan upplevelse och ljud.

Barn är lyckligtvis olika, och det gäller även familjer. Det finns oerhört många faktorer som påverkar ditt barns språkutveckling, och det finns ingen anledning att tro att livet blir en dans på rosor om man kan säga "formel1racerbaneunderhållsutrustning" före sin 2-årsdag.

De flesta barn kan prata relativt rent när de fyller 4 år, och fram tills dess är normen mycket bred. Det innebär att vissa barn inte säger så mycket och vissa pratar konstant. Vissa pratar mycket hittepå, andra nästan rikssvenska.

Irene har några bra råd till dig om du undrar om du bör ta hjälp av en logoped för att stödja ditt barns talutveckling:

En logoped kan hjälpa er om ditt barn:

• Är 1 år och fortfarande inte äter mosad mat på en sked.
• Är 2 år och ännu inte har börjat säga ord.
• Är 3 år men inte sätter ihop ord till korta meningar ännu.
• Är 4 år men du fortfarande måste tolka eftersom andra inte kan förstå ditt barn.
• Är 5 år, men fortfarande kämpar med att uttala vissa språkljud (med vissa undantag, som är specifika för varje språk).

Stamning: En logoped kan hjälpa er:

• Om ditt barn har stammat under en tid och uppenbart plågas av det.
• Du är orolig över ditt barns talutveckling.
• Det finns flera i familjen som stammar.

Heshet: En logoped kan hjälpa er:

• Om ditt barn varit hes i mer än två veckor.

En logoped är en specialist som arbetar med förebyggande, utredning och behandling av kommunikations- och sväljsvårigheter. Detta inkluderar problem med tal, språk, röst, hörsel och sväljning.

Logopeder arbetar med klienter i alla åldrar, från små barn till äldre. Logopedi är en hälsovetenskaplig universitetsutbildning.

Genom att söka hjälp från yrkesverksamma och skapa en stöttande hemmiljö kan du spela en viktig roll för att hjälpa ditt barn lära sig att tala bättre. Du kan stärka ditt barns uttal, självförtroende och förmåga att kommunicera vilket är avgörande för ditt barns välbefinnande.

Barn med fonetiska uttalssvårigheter blir ofta diagnosticerade när de är små, och de får tidig vägledning av en fysioterapeut och arbetsterapeut. 

• En erfaren logoped kan bedöma ditt barns tal och avgöra om uttals-svårigheterna är fonetiska eller fonologiska och hitta ett lämpligt sätt att hjälpa till.
• Emellertid har allt fler logopeder utökat sina kompetenser för att även behandla små barns svårigheter med att äta, dricka och/eller svälja. Om ditt barn har problem med att dricka från bröstet eller flaskan, äta med sked, dricka från glas eller lära sig tugga, kan logopeden ofta hjälpa som en del av ditt barns terapi.
• Om ditt barns verbala språk inte utvecklas naturligt, kan en logoped dessutom lära dig använda speciella tekniker för språkstimulering. Det kan vara vägledning för att öva ditt barns förspråkliga färdigheter, såsom ögonkontakt, imitation, gemensam uppmärksamhet och att turas om att säga något (turtagning).

När det handlar om fonologiska uttalsproblem är det viktigt att arbeta med fonologisk medvetenhet. Fonologisk medvetenhet är att vara uppmärksam på och förstå de minsta ljuden (fonem) som utgör orden i vårt språk. Detta innebär förmågan att känna igen, manipulera och arbeta med ljud.

Man kan arbeta med fonologisk medvetenhet med barn från cirka 5 år. Leken kan ske på många sätt.

Fonologisk medvetenhet innefattar flera nyckelfärdigheter, t.ex.:

• Ordavkodning: Identifiera och separera olika ljud i ord, t.ex. ljudet ett ord börjar på.
• Ordsegmentering: Dela upp ord i mindre enheter (t.ex. stavelser eller ljud).
• Ordsammansättning: Kombinera ljud eller stavelser till hela ord.
• Rimmedvetenhet: Känna igen och skapa ord som rimmar i slutet.

Här är några förslag som kan stärka ditt barns fonologiska medvetenhet.

• Rimlekar: Läs böcker eller sjung låtar med rim, t.ex. med den här boken för de minsta.
• Ordkopplingar: Plocka ihop bilder eller föremål av saker som rimmar (t.ex. "bok" och "krok", "hatt" och "katt") och be ditt barn matcha dem.
• Ljud i början av ord: Använd bilder av olika saker och be ditt barn att identifiera det första ljudet i varje ord (t.ex. "Vad börjar ordet 'boll' med?").
• Ordsammansättning: Bryt ord upp i delar och be barnet kombinera dem för att bilda ett helt ord (t.ex. "Vad blir 'sol' plus 'glas' plus 'ögon'?).
• Spela "Pop-up-pirat". Det hittar du här, och Irene använder det spelet för att träna konsonantförbindelser. Du kan ladda ner (norskt) läromaterial om det som kallas konsonantförbindelser direkt från Logovis här.
• Fånga bokstäver: Här är ett set fina skumbokstäver som ditt barn kan fiska efter i badet. Prata om deras ljud och kom på ord med dem.
• Ordspel: Spela ordspel som hangman eller Alfapet för att stärka förståelsen av bokstäver, ljud och ord. 
• Sång och rytm: Sjung sånger som upprepar ljud eller stavelser, eller använd rytmiska instrument för att framhäva ord och ljud. Här är Lekakademins underbara samling av leksaker med detta fokus.

Om ditt barn har fonetiska svårigheter har vi två former av lekfull träning som Irene varmt rekommenderar. 

1: Blopens eller blåspennor är en kreativ lek då ditt barn håller i en penna och blåser i ena änden. Då sprutar pennan ut färg på ett motiv, och det blir en mycket fin teckning. Det finns många olika set med olika teman. Blåsträningen ökar ditt barns kontroll över mun, tunga och läppar. Hitta blåspennor här.

2: En trumpet eller ett annat blåsinstrument för de minsta som ännu inte har lärt sig att blåsa utåt. 

Här är några förslag på aktiviteter som ger munmotorisk träning för mindre barn med fonetiska svårigheter.

• Blåsa bubblor: Träna musklerna genom att ditt barn blåser bubblor med ett sugrör i vatten eller såpbubbelvatten. Detta tränar munmusklerna och bidrar till att stärka andningskontrollen. Gärna med sugrör i olika storlekar.
• Andningsövningar: Utför enkla andningsövningar tillsammans. Detta kan vara alltifrån att blåsa ut ljus på en tårta till att blåsa en fjäder över ett bord, eller blåsa på ett papper för att få det att röra sig. Blåslotto är också en möjlighet. Och Blåslokomotiv.
• Mataktiviteter: Ge ditt barn grov mat som kräver munmotoriskt arbete, t.ex. att äta frukt- och grönsaksbitar som äpplen, morötter, selleri etc. som kräver tuggning.
• Sånglekar: Sjung sånger som involverar rörelser med munnen, som sånger med klapp- och pussljud.
• Tandborstning: Uppfinn en tandborstsång, ta tid på tandborstningen, köp en elektrisk tandborste eller öva på att borsta tänderna med den andra handen.

Genom att få in den här typen av aktiviteter i ditt barns vardag kan du bidra till att stärka munmotoriken och främja en bra utveckling av språk- och talfärdigheterna. Det är viktigt att anpassa aktiviteterna efter ditt barns ålder och förmåga samt göra träningen till en rolig och positiv upplevelse.

Glada hälsningar från Irene van Slooten, MNLL, och lektant Kristina