Musik är hjärngympa

Alla föräldrar sjunger för sina barn i någon utsträckning, antingen för att de vill eller utan att lägga märke till det. Till exempel är godnattvisor en populär aktivitet i de flesta hem, oavsett om pappa sjunger som Tommy Körberg eller Tommy Bromsberg.

De flesta föräldrar kan också några barnramsor, som "Imse Vimse Spindel" och "Tummetott". Vi har alla ett vardagsarkiv att hämta ifrån där vi kan plocka de visor och ramsor vi vuxit upp med och tycker mest om.

Det är underbart att jobba med musik och rytmer med barn på det enkla sättet, för barnen lyser alltid upp när de hör musik och sång.

Bebisar börjar gunga med rumpan eller sparka på benen, äldre barn hoppar runt och dansar. Alla barn älskar att göra musik med sina föräldrar, oavsett hur det låter.

Många av de traditionella barnvisorna har dessutom ett stort kulturellt värde, vilket stimulerar barnets identitetsskapande och berör många olika ämnen och situationer som är bra att prata om.

Visor och ramsor kan även vara bra för både fin- och grovmotoriken, och ordförrådet kommer ofta i spel – så sjung, spela och rör er till musik allt vad ni kan. I bilen, på stranden, på cykeln, i barnkammaren och i badet. Använd gärna ärtpåsar, ballonger och fallskärmar som vi har i sortimentet för att variera aktiviteterna.

Men varför säger vi på Lekakademin att musik är hjärngympa?

Sambandet mellan musik och intelligens bevisades på 1990-talet, när boken "the Mozart Effect" gavs ut.

Att man blir smartare av att lyssna på just Mozart betvivlades senare, men nyare forskning visar att hjärnans förmåga att använda höger och vänster hjärnhalva samtidigt till stor del utvecklas av musikalisk aktivitet. Musik bygger en bro mellan höger och vänster hjärnhalva, eftersom själva hjärnbalken mellan de två halvorna måste aktiveras när hjärnan ska förstå musik.

När ditt barn spelar och sjunger är det faktiskt en av de mest komplexa hjärnaktiviteterna ditt barn engageras av. Både högra och vänstra hjärnhalvan och den senast utvecklade delen där intellektet finns, Neo Cortex, surrar av aktivitet.

Musik är den mest utvecklade formen av ljud som finns, och som aktivitet är det ett oöverträffat sätt att utveckla samspelet mellan hjärnhalvorna.

Men vad betyder detta för ditt barns utveckling?

Nu fokuserar vi på den sortens musik som inte är en reproduktion av välkända låtar, utan som är improvisation - med andra ord musikalisk aktivitet som sker i stunden, utan notblad och kända melodier.

Du kanske tycker att det låter som rena kriget när ditt barn sätter igång med den rytmiska utrustningen.

När triangeln, "gurkan" och bongotrumman plockas fram, och husdjuren söker skydd under soffan, där dammråttorna redan ligger och skakar med hörselskydden på.

Men tänk en gång till.

För när barn till exempel sitter och slår på en trumma och improviserar fram musik så pausas självkritiken och objektiviteten - och istället kickstartar hjärnans centra för självuttryck, innovation och kommunikation.

Hjärnan arbetar i en friare och mer uttrycksfull växel när ditt barn improviserar 
på instrument eller med rösten.

Det vet vi tack vare forskaren Charles Limb, neurolog og violinist, som genom att låta musiker framföra både jazzimprovisationer och hiphop/rap under en hjärnskanner bevisade att improvisation aktiverar fler delar av hjärnan än någon annan aktivitet.

Skanningen visar vilka centra i hjärnan som är i spel när en rappare rappar eller en jazzmusiker jammar loss på pianot. Hjärnan arbetar på nya sätt och integrerar många olika processer som annars bara sker separat.

Och oavsett om ditt barn sjunger Mors lilla Olle eller de senaste hitsen från Mello eller om barnet improviserar på trummor, flöjt eller munspel så syns det på en MR-skanning att det händer mycket i hjärnan, att neurologiska kopplingar utvecklas och stimuleras.

Vad lär ditt barn sig av att spela musik?

Allt ifrån inlärningsförmågan och koncentrationen till minnet och kreativiteten förbättras – och så stimuleras både motoriken, socialiteten (om ni är flera som spelar och sjunger tillsammans), identitetsutvecklingen och slutligen hörsel-, känsel- och synsinnet.

Synsinnet, frågar du? Japp, skanningar visar att synsinnet, tillsammans med hörselsinnet, aktiveras av musik, eftersom vår fantasi involveras. Vi föreställer oss musik, och det finns en stor och mycket invecklad fysisk påverkan på hela kroppen och allt som pågår mellan musiker under interaktionen. Därför kunde den nästan döve Beethoven komponera underbar musik trots sitt handikapp.

Men musik gör oss inte bara smartare – musik skapar även stor glädje. Varför?

Musik som en rent medicinsk form av terapi har använts i årtusenden i världens kulturer. Att använda musik vid behandling av t ex kronisk smärta och hjärtarytmi är idag internationellt erkänt. Musik kan läka kroppen. Bara en sådan sak - det är ju helt underbart.

Förvånansvärt nog finns det en helt rationell, vetenskaplig förklaring till att musik tilltalar både kroppen och människors känslor i så stor utsträckning. Det beror på att musik påverkar hormoner som i sin tur påverkar andning, hjärtfrekvens, sömnkvalitet och stress/ångesttillstånd.

Forskning visar att det limbiska systemet i hjärnan påverkas av att lyssna på musik och därför utlöser musik belöningar i kroppen som skapar nöjdhet, harmoni och glädje – t.ex. hormonet dopamin. Musik gör oss helt enkelt motiverade att lära oss saker. Barn som undervisas i musik blir därför mer intellektuellt orienterade och språkkunniga – det visar experiment med olika skolämnens inverkan på barns intellekt.

Nu är du kanske övertygad om att ni förstås ska ha en fin trumma, en ukulele eller en blockflöjt hemma hos er.

Ja, varför inte? Förutom den spontana glädje som musik skapar in i familjens rum och hjärtan så utvecklar musik så många områden hos ditt barn – både socialt, kulturellt och inte minst mentalt. Oroa dig inte för om ni kan spela rätt melodier och rytmer. Improvisera istället.

Spela vad ni gillar.

Barn gör detta helt automatiskt, och vad som egentligen kan definieras som ett instrument är också öppet för förtolkning – barn kan spela på stolsben, ballonger, kvastar, meloner och sina egna kinder.

Att kunna spela redan känd musik "på rätt sätt", så att den känns igen för andra, är förstås en underbar sak. Att lära sig läsa noter och att kunna spela med andra har mycket att göra med både bråkräkning och andra matematiska koncept, och med musik lär man ut ganska abstrakta saker på ett roligt och socialt sätt. Så börja gärna läsa noter om ni känner för det.

Men den neurologiska forskningen visar oss att improvisationsmusik, då du och ditt barn bara spelar det som faller er in, stimulerar hjärnan och därmed vår utveckling på helt unika sätt.

Både kommunikation, reflektion, logiskt tänkande, minne, syn, hörsel och minne stimuleras av musikalisk improvisation. Och det här är till och med bara de områden i hjärnan som vi i detta fortfarande tidiga skede av den neurologiska utforskningen av hjärnan känner till.

Musikalisk och rytmisk aktivitet är verkligen värd att inkludera i de dagliga aktiviteterna med ditt barn, eftersom det är direkt kopplat till människans förmåga att vara innovativ och närvarande i nuet, att lösa problem på en intuitiv nivå och att samarbeta med andra.

Det är bara att sätta igång!