Montessori: En nygammal syn på barns lärande

Känner du till Montessori? Kanske vet du redan en massa och behöver nästan inte läsa vidare. För oss på Lekakademin är Montessori-metoden inom barns lärande och lek något vi först satt oss in i nyligen. Trots att metoden är över 100 år gammal.

Vet du inte vad eller vem Montessori är så häng med på denna intro. Nederst i inlägget kommer vi med konkreta exempel på hur du kan skapa inlärningsmiljöer för ditt barn.

Montessori-metoden: En inspirerande dag på förskolan

Barn föds med utvecklingspotential och lust att lära sig saker. Det gagnar barnen att involveras som aktiva deltagare i alla slags aktiviteter.

Idén om att involvera barn är lätt att förstå för de flesta moderna föräldrar. Att lära sig något passivt medan man sitter still är svårt för väldigt många. Det förstår vi på Lekakademin också.

Men ett besök på en förskola som jobbar med Montessori-teorier lärde oss något nytt, något som inspirerade oss. Och vi älskar att se hur barn leker sig klokare.

Vi lärde oss att små och stora förberedda lekmiljöer faktiskt kan få barnen att lära sig av sig själva, utan att vi vuxna går in och lägger oss i leken.

Vad är Montessori-pedagogik?

Montessori-pedagogiken utvecklades för över 100 år sedan av den italienska läkaren Maria Montessori.

Det speciella med Montessori-pedagogiken eller Montessori-metoden är att den utgår ifrån att fri lek och fri fantasi har en annan roll att spela för barns inlärning jämfört med den traditionella uppfattningen om barns liv och inlärning.

Montessori är lite kontroversiell – och var förstås även det för ca 100 år sedan då italienska Maria Montessori lanserade sina principer – eftersom den fundamentala pedagogiska principen för barns lärande INTE är fri fantasi och lek, utan frihet och autonomi inom fasta ramar. I en miljö som är inredd så att barnen själva kan behärska processen och lära sig jobba självständigt.

Enligt Montessori så lär sig barn lättare när de vistas i en miljö som är inredd särskilt för dem så att de kan agera självständigt.

På förskolan vi besökte var det på olika sätt mening med alla leksaker, klossarna och dockhörnan med Rubens barn-dockor. De hade ställts fram på ett visst sätt, arrangerade för att utveckla vissa kompetenser.

Barnen experimenterade, lekte och förhandlade fritt beroende på lust och kompetenser, men det var inte fråga om helt fri lek med alla möjliga material och leksaker. Sakerna hade vissa funktioner och särskilda roller. Och barnen stortrivdes i de väldigt inspirerande, fina och stämningsfulla lokalerna.

Montessori-metodens 5 principer

1) Respekt, självständighet och medbestämmande

Ja, det var i och för sig nästan 3 principer i en, men de hänger ihop. Vi bör visa våra barn respekt och vänlighet om vi vill att de ska visa respekt och vänlighet. Tvång är inte respekt.

Vi ska hjälpa barn att kunna saker själva genom att ge dem relevanta val så att de upplever att man själv kan bestämma över sitt eget liv och inlärning i en miljö som går att lära sig behärska.

2) Medvetandets autonoma lärande

Barn kan inte låta bli att lära sig saker. De lär sig av den omgivande miljön, av andra barn och vuxna. Därför är det väldigt viktigt hur deras miljö är inredd och utrustad, samt hur deras lärare gör och barnens erfarenheter ser ut.

3) Särskilt mottagliga perioder

Alla barn har särskilda perioder under barndomen då de är speciellt öppna för att lära sig nya saker. Under sådana perioder kan de lättare ta till sig vissa egenskaper och utveckla vissa kompetenser, t.ex. att skriva eller att förlora och vinna. Det är föräldrarnas, pedagogernas och lärarnas uppgift att se det enskilda barnet och möta barnet med lämpliga utmaningar och erbjudanden om saker att lära sig.

4) Den förberedda miljön

Barn lär sig bäst när de vistas i en miljö som är inredd särskilt för barn så att de kan agera självständigt i den. En förberedd miljö som stimulerar intellektet och logiken kan t.ex. vara brickor med tomma skålar, skedar och en skål med pärlor och torkade ärtor. Barnen kan då experimentera med att hälla innehållet från den ena skålen till den andra. Eller välja att sortera innehållet i flera skålar.

Poängen är att barnen ska ha saker och material i sin närhet som placerats där med tanke på deras specifika relevans för barnens utveckling. Sakerna och deras placering är inte slumpartade. Det är även en huvudpoäng här att det enskilda barnet själv väljer mellan de olika materialen och sakerna. På det sättet ser man till att inlärningen är autonom.

5) Autoeducation - självinlärning

Maria Montessori har myntat begreppet Autoeducation. Det kan översättas till självinlärning och handlar om att ditt barn kan lära sig en massa nya saker av sig själv, behärska saker på egen hand och bli självständig.

En Montessori-lärares uppgift är ofta inte att lära barn något, utan att inreda rum så att barnen själva lär sig.

Barn som är aktiva i en förberedd miljö och som kan välja fritt inom ramarna för den miljön lär sig faktisk alldeles på egen hand på rätt nivå enligt sina kompetenser.

Hur använder vi då Montessori i praktiken?

Det låter ju väldigt bra alltihop, det utstrålar massor av sunt förnuft och pedagogisk, teoretisk kunskap. Men hur gör man? Hur använder man principerna i praktiken på förskolan, i skolan eller hemma hos er?

• Vi ska inreda förberedda rum och miljöer grundligt (princip 4)
• så barnet själv kan lära allt utifrån sin lust (princip 1 och 2), hur redo barnet är (princip 3) och kompetens (princip 5).
• Barnet ska kunna behärska sin miljö, själv klara av uppgifterna. Vi vuxna ska inte sätta oss och styra barnets lek med särskilda pedagogiska aktiviteter, ramsor och regler. Det kräver omtanke och vakenhet på ett nytt sätt.

Montessori handlar inte om huruvida materialen är estetiskt tilltalande, ekologiska eller coola som dinosaurier.

Fokuset ligger på att skapa stimulerande rum som möter ditt barns kapacitet för lärande i stunden. Det betyder att du måste observera ditt barns lek på ett nytt sätt – och det är väldigt roligt!

Montessori-lek - Har ni inte ett konkret exempel?

Jo, vi håller med om att det lätt blir lite abstrakt. Om vi tar utgångspunkt i det evigt aktuella, alla barns favorit ... Trumvirvel:

Leksaksköket

Du kan köpa lekkök i många utformningar, material, färger och med ett gigantiskt urval tillbehör. Från glasskiosker och våffeljärn till tomatketchup, kockmössor, avokador, gräddtårtor och hamburgare.

Lekakademin har ett fint sortiment och vi får hem nya saker hela tiden, för utvecklingen inom leksaksmat och leksakskök går lika fort som utvecklingen inom modern gastronomi i det globala köket.

Kanske är det just barns naturliga intresse för att imitera som gör lekköket så populärt. Men ser man på det med Montessori-ögon så blir det en lite annorlunda uppgift att inreda ditt barns leksakskök, och det är en väldigt rolig utmaning!

Du ska försöka ta ställning till vad som ska hända i lekköket. Det gör du genom att observera var i utvecklingen ditt barn befinner sig. Vad har barnet fokus på? Hur inreder du leksaksköket på ett lämpligt sätt?

Exempel på Montessori-lek i lekköket

Ida på 5 år älskar att räkna allt: 

Då kan du hitta tillbehör till leksaksköket utifrån antal som är lämpliga för små uträkningar.

• Köp en fin kassaapparat med pengar till.
• Ordna lådor med siffror på så att det är tydligt hur många frukter eller liknande det kan ligga i varje låda.
• Gör skyltar med erbjudanden, t.ex. "4 apelsiner för 1 krona". Gör gärna skyltarna tillsammans.
• Skriv komihåglappar med antal.
• Gör små skyltar med antal skedar i lådan, muffins på hyllorna eller diskhanddukar på hängaren. Kanske ska det finnas samma antal bestick som tallrikar?
• Det krävs lite vita klistermärken och ca en halvtimme, men det gör en jättestor skillnad för ditt barns inlärningsmiljö (när vi agerar utifrån Montessori-logiken).

Isak på 3 år gillar att känna på saker, lägga saker i lådor och sortera:

• Då ska du ha fokus på att allt har en rätt plats genom att ha små bilder eller teckningar av var allt ska vara.
• Tänk även på att ha många olika ytor för taktil stimulans (t.ex. knottriga, släta, runda, kalla och/eller räfflade ytor).
• Ta ställning till om det ska handla om att hålla ordning eller om att skapa ordning i röra. Det är inte samma sak.
• Kanske ska barnets ordningssinne störas något för att öka toleransen för röra och oordning. Miljön ska inredas utifrån barnets behov, på barnets nivå. Då kan även ett väldigt organiserat barn lära sig acceptera lite röra, och det kan ett leksakskök också användas till.

Emma på 2 år börjar prata om färger och deras namn:

• Då inreder du lekköket med olika små brickor och behållare i t.ex. orange, grönt och gult och fokuserar på leksaksmat och tillbehör med de färgerna.
• Då kan ditt barn på egen hand lära sig organisera sina saker i rätt behållare och experimentera med färgigenkänning och ordförrådet.
• Hitta gärna olika frukter i samma färg och samma frukt i olika färger.

Har du blivit lika inspirerad som oss? Du kan hitta ännu fler leksaker att använda i Montessori-pedagogiska lekar här.

Montessori - Bli inspirerad och slopa resten

Det är fritt fram att ta det du vill använda och som verkar rätt hemma hos er.

Maria Montessori hade t.ex. ganska stränga åsikter om att barns miljöer ska inredas med helt och hållet naturliga material – och på den punkten tycker vi att man får ha i åtanke att plast inte är samma sak idag som det var för t.ex. 40 år sedan.

Men du väljer själv – vi blev så inspirerade av att uppleva Montessori-förskolan och de härliga barnens lek och lärande.

Mycket nöje med att inreda ditt barns lek- och inlärningsmiljö!