Har ditt barn en eller flera inlärningsstilar?

Föreställ dig en kloss på ett golv och en bebis som kommer krypande mot klossen med en intresserad uppsyn. Bebisen andas lite snabbt för det ska gå fort att komma fram till den mycket spännande saken i fina färger. Klatsch, klatsch låter de små handflatorna mot golvet, snabbare och snabbare tills det magiska ögonblicket inträffar och klossen är inom räckhåll. Nu kan den vaksamma föräldern observera ett av flera olika sätt som småbarnet utforskar klossen på:

1: Den härliga klossen plockas upp direkt och åker in i munnen där den smakas på, sugs och tuggas på tills alla aspekter av den orala utforskningen bockats av. Sedan fortsätter krypfärden över golvet i jakten på nästa, fascinerande sak att stoppa i munnen.

2: Ditt barn sätter sig ovanpå klossen, placerar den under hälen och pressar den mot golvet och slår på den med alla sina krafter.

3: Den fängslande klossen plockas direkt upp med ena handen och ditt barn vänder och vrider på den mellan händerna och håller den i höger hand, sedan vänster osv, medan de vakna ögonen suger åt sig alla klossens detaljer.

4: Med en säker handrörelse slår ditt barn meddetsamma mot klossen som flyger i väg varefter barnet kryper efter den. Detta upprepar sig många gånger tills klossen hamnar under någon möbel och glöms bort.

Kanske konstaterar du att ditt barn ofta har samma eller liknande sätt att utforska saker på? Antingen med munnen, genom att observera, genom att använda kroppen eller sin finmotorik. 

Är ditt barn lite äldre så kanske du eller personal kring ditt barn ofta upplever att ditt barn brukar observera först och sedan kommer ihåg informationer och berättelser väldigt bra om något förmedlats i bild? Eller tvärtom kanske kommer ihåg bäst när historier berättas utan att visas? Det kan också vara att ditt barn kan texten till en låt utantill redan efter andra gången ni hört den? Eller att det gick blixtsnabbt att lära sig årets månader och veckodagarna när dessa lärts ut genom att använda hela kroppen på förskolan?

När du har sett ditt barn utforska sina klossar och annat på samma sätt och liksom verkar välja samma sinne när nya saker ska läras då är det närliggande att prata om att ditt barn har en särskild inlärningsstil. Ett favoritsätt att lära sig saker på.

Då börjar du kanske se dig om efter fler sätt ditt som barn kan lära sig saker på - genom att använda t.ex. smaksinnet eller fysisk aktivitet till att lära nya saker. Kanske pratar ni om det i skolan eller på förskolan så att ni successivt ser tydligare och tydligare att ditt barn har en viss inlärningsstil som ni ska ha i åtanke i vardagen. Allt ska ha tillhörande bilder eller ni ska använda rim och ramsor så mycket som möjligt beroende på den inlärningsstil ni har observerat att ditt barn har.

Men vad är inlärningsstil egentligen? Har varje barn en inlärningsstil eller har vi alla flera olika?

Var kommer begreppet inlärningsstil egentligen ifrån och hur kan det användas på ett bra sätt för dagens barn?

Det handlar det här inlägget om. Mycket nöje.

Vi människor lär oss behärska nya färdigheter på många olika sätt beroende på situationen. Vi har lyckligtvis många olika sinnen och förmågor att använda oss av för att lära nya saker, och vi använder dem i alla möjliga kombinationer. Vi har de primära sinnena, även kallat sensomotorik som du kan läsa om här. Det är känselsinnet, muskel-ledsinnet och labyrintsinnet. Dessutom använder vi även synsinnet, hörselsinnet, smaksinnet och luktsinnet när vi lär oss nya saker.

Ofta har vi en föredragen metod att lära oss saker på. Vissa lär sig bäst när kroppens stora muskler och grovmotoriken är aktiva, vissa lär sig bäst genom att sitta och plocka med fingrarna och använda finmotoriken.

Idag vet man att varje barn är unikt. Både genetiskt och socialt har vi dels gemensamma drag, dels helt specifika sätt att fungera på. Vi lär oss alla saker på vårt eget sätt, och det ändrar sig under livets gång. Vi kombinerar sinnen och metoder för att lära oss nya saker beroende på situationen, och ofta är det inte medvetet hur vi väljer att göra. 

Har vi då vår individuella inlärningsstil och finns det därmed 7 miljarder inlärningsstilar globalt - eller vad menas med inlärningsstil?

Om vi börjar med en tidsresa till dinosauriernas tid på 1970-talet då det gick runt långhåriga, piprökande professorer klädda i pälsvästar och utsvängda byxor på universiteten och kom på att alla barn var olika ... Det var då helt nytt att man såg på barn som individer - inte bara som ofärdiga vuxna.

Att se på världen från barns perspektiv och med respekt för att de var människor i sin egen rätt var verkligen ett helt nytt synsätt som ledde till stor debatt. På den tiden var det inte olagligt att föräldrar slog sina barn om de inte uppförde sig, och många ansåg fortfarande att aga var rimligt som sista utväg, så det var verkligen ett annat sätt att tänka på barn.

Globalt sett publicerade psykologer och lärare 100-tals teorier om inlärningsstilar som definierade ett visst antal inlärningsstilar. Idén var att barn lär sig bäst om man börjar med att testa dem och hitta den inlärningsstil som passar bäst för varje barn.

De två mest välkända var:

1: Dunn & Dunn, två professorer från New York State Department of Education, som kring 1975 framförde att det finns 4 inlärningsstilar som täcker alla människor: Visuell (syn), auditiv (hörsel), taktil (känsel) och kinestetisk (rörelse). Denna teori är fortfarande mycket populär.

2: Honey & Mumford, två HR-profiler som i början på 80-talet fick framgång med sin teori om inlärningsstilar som också delades in i 4 stilar: aktivistisk, pragmatisk, reflekterande och teoretisk. Den teorin tillämpas fortfarande i många företag.

Pedagoger och lärare undervisades enligt olika teorier om inlärningsstilar tills ca mitten av 00-talet då man började lämna teorin om att man skulle hitta varje barns inlärningsstil. När forskare genomgick dokumentationen för Dunn & Dunn:s teori (och övriga teorier om inlärningsstilar) så visade det sig att bevisen inte kunde anses vara trovärdiga.

Tvärtom kunde det bevisas genom upprepade försök att vi människor faktiskt lär oss lika mycket om vi undervisas på alla möjliga andra sätt än enligt den inlärningsstil vi har tendens att välja. Teorin om ett visst antal inlärningsstilar motbevisades och motbevisades, och senare bevisade ny, internationell forskning att barn lär sig mest när:

• de är trygga
• de inte är uttråkade
• de är motiverade
• läraren är väl förberedd, engagerad och lyckas få barnens uppmärksamhet

Teorierna om klart definierade inlärningsstilar begravdes, och det som lever kvar är att variation är ett bra sätt att fånga barns uppmärksamhet så att de lär sig mer. Inlärningsstil är inte längre något varenda individ har, det centrala är istället de olika metoder som undervisare kan variera sin undervisning med för att göra den engagerande och relevant för eleverna. Om man ska beskriva det väldigt kortfattat så finns det inte bra undervisning, utan bara bra lärare.

Varför pratar vi då fortfarande om att barn har inlärningsstilar idag, nära 20 år efter att man slutade lära ut teorierna för undervisare?

Tack vare media och Internet fortsätter de tidigare teorierna om 4 primära sätt att lära sig saker på och om att undervisningen bör anpassas efter dessa att leva vidare som fakta. Testa att göra en snabb sökning på nätet och se hur många träffar du får som ger en bild av att denna uppfattningen om inlärningsstilar fortfarande kan användas på ett meningsfullt sätt. 

En grekisk studie från 2018 visar bland annat att trots bristen på bevis som fundament för 4 specifika inlärningsstilar så är konceptet än idag populärt - även bland många undervisare. En forskningsstudie från Storbritannien och Nederländerna har visat att så många över 90 % av lärare anser att det finns en optimal undervisningsform för varje elev. Liknande studier har kommit fram till lika höga siffror i Spanien och Portugal. I Grekland har siffran visat sig att ligga ännu högre, och hela 97 % av yrkesaktiva lärare tror att eleverna kan göra bättre ifrån sig om de undervisas på ett sätt som anpassats efter deras individuella inlärningsstil.

Men faktum är att det finns många andra sätt att uppnå bättre undervisningsresultat än att kategorisera barn enligt 4 inlärningsstilar.

Nu ska konklusionen inte vara att inlärningsstilar är rent nonsens - barnens föredragna sätt att lära sig saker på kan fortfarande användas på ett konstruktivt sätt. När ditt barn verkar ha ett favoritsätt att undersöka en kloss på, älskar att lyssna på musik eller springa fort, ja då är det uttryck för ett särskilt intresse och färdigheter ditt barn har. När du tar utgångspunkt i något ditt barn redan är intresserad av eller bra på så ger det ditt barn bättre självförtroende, och det kan göra det lättare att lära sig nya saker.

Här kommer några förslag på hur du kan använda inlärningsstilar som olika sätt att variera ditt barns lärande på. Vi börjar med en video som ger dig en idé om vad taktil matematiklek är för något.

Taktil inläring: 

Vill du variera ditt barns utforskning av världen genom att ha med känselsinnet så att ditt barn får känna på olika saker så är klossar, figurer, kombinations- och sorteringsspel bra saker att använda sig av. Titta på varumärken som Educational Advantage, Plus-Plus, PlayFoam, Learning Resources och generellt hands-on-leksaker. Newmeró är dessutom perfekt för lågstadiebarn som gillar att känna på något medan de lär sig nya saker.

Visuell inlärning: 

Mycket av den konventionella undervisningen tar utgångspunkt i att lära sig saker med ögonen, genom det visuella sinnet. Ditt barn tittar mycket på tavlor, i böcker och skärmar. Även om ditt barn kanske trivs bra med att observera och sedan ta till sig den nya kunskapen så kan du testa andra sätt för att variera.
Har du tänkt på att minnesspel och brädspel även kan användas till att öva bokstäver och tal? För unga elever är serien Min familj bra träning både matematiskt och språkligt - för äldre barn rekommenderar vi t.ex. spelen från Wacky Wonders.

Lärandet genom synsinnet kan dessutom bjudas in på middagsbordet genom att använda lärunderlägg så att ditt barn ser klockan, matten eller världskartan direkt framför sig. Pussel med saker som det periodiska systemet, biologiska motiv, multiplikationstabellen eller klockan använder också den visuella inlärningsstilen till att hjälpa ditt barn komma ihåg nya fakta. Se t.ex. i kategorin med pussel från Larsen som har väldigt fina pussel för priser som gör det möjligt för alla ha några stycken hemma.

Auditiv inlärning - lär med öronen:

Hörseln är tillsammans med synen det mest använda sinnet på skolor och förskolor. Ditt barn förväntas lyssna och förstå vad som sägs som ett direkt sätt att fylla på den mentala kunskapsbanken med ny information. Men det är inte alltid lätt eftersom hörseln är ett underprioriterat sinne i vår vardag. Det är så mycket bakgrundsljud hela tiden att hjärnan konstant jobbar övertid för att sortera i vad som relevant att ta till sig genom öronen just nu och vad som ska ignoreras. Det är inte så konstigt att många barn och vuxna har behov av mer lugn for att kunna använda hörseln som ett primärt arbetsredskap. Ljudstress är något att ta på allvar. Om du vill använda auditiva lärmaterial och leka med ditt barn så är det klokt att försöka skapa en ljudmiljö där du i förväg har sorterat bort en del av bakgrundsljudet.

Då blir det lättare att fokusera på det viktiga för ditt barn. I det sammanhanget är en Whisperphone ett väldigt bra redskap. Med den pratar du eller en lärare med ditt barn genom ett rör/en slang med telefoner i varje ände. Den här interaktiva tavlan är också värd att titta närmare på. Du kan spela in ljud som ditt barn sedan spelar upp genom att trycka på tavlan med bilder. Ett kul sätt att t.ex. lära sig läsa 25 nya ord i veckan på.

Ta en titt på det här urvalet som ger ljud en huvudroll. Där hittar du allt från instrument till ljudmemory, och du kan använda filtren till att sortera på ålder och funktion. Kom ihåg att användningen av rim, ramsor och sånger - musik överhuvudtaget - är ett lysande sätt att variera undervisning på, och det finns inte regler för vad man får skriva om i en sång. Rätvinkliga trianglar och matsmältningen kan vara lika bra ämnen som nyckelpigor och soluppgångar.

Kinestetisk - inlärning med kroppen:

Nu kommer vi till en inlärningsmetod som är väldigt populär. Du har säkert hört något i stil med "det vi lär oss med kroppen fastnar i knoppen". Att röra på kroppen som en metod till att lära nya saker är egentligen vårt biologiskt sett mest naturliga sätt att lära oss saker på. Vi är inte byggda för att sitta passivt och lyssna, titta eller läsa oss till nya kompetenser, och det är absolut inte konstigt att många barn får oro i benen och blir uttråkade efter 10 minuter på en stol. Läs mer i vårt inlägg om motorisk oro här. 

Det är alltid en bra idé att variera undervisning med fysisk aktivitet. Väldigt många barn har nytta av att ha en SWNX-fotgunga under skrivbordet. Du kan rita hopphagar med små uträkningar med härliga gatukritor eller du kan kasta med ärtpåsar med siffror på. Göra mattelekar utomhus med t.ex. bollar. Ta med ditt barn ut i naturen och se på den med mikroskop, kikare och den här roliga kameran. Du kan hitta en massa förslag här på Naturskolan i Lund. Där hittar du t.ex. en massa roliga mattelekar att leka utomhus.