Funkar fidget-leksaker? Få arbetsterapeutens svar här

Blir man lugnare av fidget-leksaker eller är leksakerna en övergående trend?

Är det bluff eller sant att koncentrationen skärps av lek med tangles, pop it-leksaker och fidget-spinnare?

Fidget-leksaker och liknande prylar har idag en lika naturlig plats i barnens skolväskor som på skrivbordet eller i mötesrummet på arbetsplatsen. Och ingen lyfter på ögonbrynen om du påstår att din koncentration förbättras när du har något att fingra på i händerna. 

Vi människor älskar fidget-leksaker och försäljningen exploderar över hela världen varje gång en ny sorts fidget hajpas på Tik Tok. Frasen “fidget toys” är även den oftast sökta termen på Lekakademin, och du kan se hela vårt sortiment här.

Men funkar de? Är det sant när vi och andra leksaksaffärer påstår att fidget-leksaker ger lugn och ökar barnens koncentrationsförmåga? Svaret är tyvärr inte helt enkelt.

Som i så många andra sammanhang så gäller det även i detta fall att olika människor reagerar olika. Kort sagt så finns det helt klar evidens för att hjärnan får sinnesintryck och stimuleras av att leka med fidget-leksaker. Det är dock olika hur stor nytta olika barn har av stimulansen. En del barn mår jättebra av sinnesintrycken från fidget-leksaker, medan andra barn kan bli överstimulerade av dem. Och så finns det barn som snabbt blir trötta på andra sorters sinnesintryck och kan använda fidget-leksaker till att stänga ute andra intryck.

Vi hoppas att du läser vidare och blir klokare på vilken profil ditt barn har och om ni kan ha nytta av fidget-leksaker.

I det här inlägget får du tydliga svar på om, hur och varför Fidget-leksaker kan hjälpa just ditt barn koncentrera sig.

Foto: Ann Helene Kristensen, sanselab.dk

Ann Helene Kristensen är vårt senaste tillskott i Lekakademins expertpanel och vi är jätteglada över att hon kommit med i gänget.

“Jag är arbetsterapeut och har specialiserat mig på barn inom normalområdet. Jag jobbar dagligen med barn, föräldrar och omsorgsgivare för att skapa den allra bästa vardagen för alla involverade. Med fokus på barns sensomotoriska utveckling driver jag även webbplatsen sanselab.dk i Köpenhamn där jag hjälper till med att ge barn de bästa förutsättningarna för en bra utveckling.”

Fidget-leksaker är hjärngodis – men inte för alla

Fidget-spinnaren blev oerhört populär och fick snabbt en image som en lite fånig modefluga. Men hur var det egentligen? Var det bara en irriterande dagslända eller kan fidget-leksaker göra nytta?

Från ett arbetsterapeutiskt perspektiv är fidget-leksaker hjärngodis på samma sätt som fysisk aktivitet. Forskningen är helt tydlig: Våra sinnesintryck är det som håller igång hjärnan, matar den och håller den tillfredsställd. På nästan samma sätt som hur maten vi äter håller igång våra kroppar så är sinnesintryck den mat som hjärnan livnär sig på.

En brist på sinnesintryck gör hjärnan hungrig och får den att söka intryck för att bli nöjd. Motorisk oro kan jämföras med att öppna kylskåpet 8 gånger i halvtimmen för att se om det har kommit någonting gott att äta sedan sist man kollade.

Fidget-leksaker kan vara det som stillar den lilla, snabba hungern så att hjärnan hela tiden är tillfredsställd och redo att fungera. För vissa. För andra blir leksakerna snabbt störande.

Det är därför nödvändigt att se det enskilda barnet och den konkreta situationen, som man vill öka barnets koncentration i, om man ska kunna säga något om huruvida en tangle eller en pop it kan vara rätt verktyg.

Ditt barn har en “sinnesprofil”, och om du förstår den så kan du lättare bedöma barnets behov av att ha något i händerna.

Fidget-leksaker fungerar inte som terapeutiska leksaker i sig själva

En del barn har särskilda behov av sinnesmotorisk stimulans för att bli motoriskt lugna och kunna känna sig trygga.

Men fidget-leksaker fungerar inte som ersättning för terapi eller annan professionell hjälp. Om ditt barn t.ex. har dagliga utbrott eller sammanbrott, stora problem med att fungera i undervisningssituationer eller upplever misstrivsel i olika sociala sammanhang så sök professionell hjälp. Det är möjligt att fidget-leksaker som tugghalsband och tangles kan vara en hjälp, men de kan inte stå ensamma eller vara en ersättning för terapi.

Vid daglig misstrivsel och stora utmaningar så krävs det en särskild stödinsats som du kan få hjälp till via skolan, barnomsorgen eller en läkare eller distriktssköterska.

Välj fidget-leksaker utifrån barnets sinnesprofil

Alla har vi en sinnesprofil som visar en hel del om hur många och vilka sinnesintryck vår hjärna trivs med under dagens gång.

Precis som att vi alla har olika kroppsformer så har vi även olika hjärnformer – naturligtvis inte bokstavligen som i att “min hjärna är fyrkantig och din är rund”. Men de är olika på så vis att hjärnornas behov är olika och det är även deras beteende.

Men hur vet man vilken sinnesprofil ens barn har?

Winnie Dunn, som är professor i Occupational Therapy på Missouri Universitet, har utformat ett åskådligt schema om sitt begrepp “Sensory profile”. Schemat används professionellt av arbetsterapeuter, och det kan även hjälpa dig att lära dig mer om just ditt barns hjärnform.

I detta blogginlägg använder vi begreppet på ett förenklat sätt då vi tycker att det är mest givande i diskussionen om fidget-leksaker och deras effekt.

Försök hitta ditt barn bland dessa sinnesprofiler

De 4 sinnesprofilerna är lika bra och alla 4 kan ge hämningar beroende på hur barnets vardag ser ut.

Profilerna berättar först och främst om hjärnan bearbetar sinnesintryck blixtsnabbt och vill ha fler för att hållas igång eller om hjärnan använder mycket energi på att bearbeta dagens intryck och lättare tillfredsställs.

Man kan säga att för de som har en hög tröskel motsvarar sinnesintrycken att äta en massa mellanmål hela dagen. De blir då lätt småhungriga och behöver mer stimuli. De som har en lägre tröskel tillfredsställs däremot i hög grad av de intryck de upplever. För dem är sinnesintrycken mer som riktiga huvudrätter för hjärnan och tillfredsställelsen håller därför länge.

Det sinnesintryck som en pop it-leksak ger en person upplevs därmed som olika sorters föda eller stimuli för hjärnan beroende på barnets sinnesprofil. På det sättet fungerar fidget-leksaker olika från person till person.

“Betraktaren” kan kanske hålla fokus med en fidget-leksak

Betraktaren har en hög tröskel och blir sällan överstimulerad. Men betraktaren är samtidigt inte så bra på att hitta stimuli på egen hand. Därför kan fidget-leksaker hjälpa till att väcka hjärnan lite.

När hjärnan aktivt ska bearbeta “födan” = intrycken så måste den vakna till lite och bli mer redo.

“Upplevelsesökaren” har nytta av en fidget-leksak

Med en fidget-leksak i händerna blir det sannolikt lättare för Upplevelsesökaren att klara av en stillasittande aktivitet.

När händerna har något att göra så får hjärnan snabba intryck som fingrarna uppfattar och skickar iväg genom känselsinnet och muskel-ledsinnet.

En fidget-leksak kan förhindra att detta barn försöker mätta hjärnans behov genom att vricka på stolen, irritera bänkkamraten, klicka med kulspetspennan eller – i extremfallet – springa runt och störa alla i rummet.

“Avkännaren” och “Gränssättaren” kan också ha nytta av en fidget-leksak

De här två sinnesprofilerna får snabbt rikliga mängder intryck. Det kan få oss att tänka att de här barnen nog inte behöver fidget-leksaker. Men det är bara delvis rätt.

En fidget-leksak kan nämligen ge kontrollerade stimuli, och om leksaken har en svårhetsgrad som är passande för barnet med en av dessa sinnesprofiler så riktas uppmärksamheten mot leksaken. På det sättet kan övriga, störande element hållas på avstånd.

Så länge svårhetsgraden är lagom för barnet så kan leksaken hjälpa barnet att hålla fokus. Prova er fram.

Och sedan finns det ju en typ till: “Krävaren”

Va? Den typen fanns ju inte med i schemat.

Krävaren blir inte tillfredsställd av intryck, utan vill däremot bara ha mer, och mer och mer. Är du förälder till ett omättligt barn som kör i 400 km/h hela dagen och rör och trycker på allt, hoppar, skriker och springer runt? Då ska du överväga att undgå de snabba intrycken och hitta lite mer mättande stimuli i stället.

I detta fallet är det en bra idé att köra med lite tyngre muskelarbete, pauser med långsamma, tunga rörelser och fysisk belastning. Fidget-leksaker med mycket motstånd som ger massor av muskel- och ledarbete kan vara en hjälp för Krävaren. MadMattr är en möjlighet, precis som antistressbollar och den här terapibollen.

Det är naturligtvis viktigt att den valda sortens fidget-leksak inte blir störande för andra personer. Med vissa barn är det bäst att köra med 5 minuters pauser med jämna mellanrum och sedan köra på max med fysisk aktivitet som t.ex. kullerbyttor, lek med balansbollar, tävling i att “välta väggen” och brottning med lugna rörelser. Då används kroppens krafter och muskel-ledsinnet blir utmanat.

Därefter är hjärnans behov av stimulans tillfredsställt för en stund, och då blir det förhoppningsvis lättare att fokusera och koncentrera sig tills behovet uppstår igen.

Är sinnesprofil bara ett tjusigt namn för temperament?

Ja, det kan man faktiskt säga. Det finns många olika sätt att dela in människor i scheman, och alla scheman är ofullständiga. Ingen passar till 100 %  in i ett schema – och vi utvecklar oss för övrigt genom hela livet.

Bry dig med andra ord inte så mycket om vilken profil som stämmer bäst på ditt barn – använd det som är värdefullt för att förstå vad fidget-leksaker kan användas till. Scheman är redskap, inte facit.

Ska alla barn ha en fidget-leksak då?

Om ditt barn verkar hitta lugnet genom att ha något i händerna så har en fidget-leksak troligen en god effekt. Om ditt barns beteende inte påverkas positivt och kanske till och med störs av att sitta och leka med en tangle eller någon annan pryl så är den troligen inte en bra match med ditt barns sinnesprofil.

En del barn står helst på huvudet i soffan när det är dags att sitta ner och kolla film. Det är en klok idé att se det som en ledtråd till att barnet har svårt för att hålla fokus och hålla kroppen lugn. Var nyfiken, öppen och se alltid ditt barns beteende som ett försök på att tillfredsställa hjärnans och kroppens behov – inte som ett försök på att ställa till det.

Det är bara du som kan avgöra om ditt barn använder fidget-leksaker som vanliga leksaker eller som hjälpmedel för att öka koncentrationsförmågan.

Kanske kan du själv också ha nytta av att ha en klump MadMattr nära till hands i stället för att klicka med kulspetspennan eller peta i nagelbanden?